SV

EUROPEISKA UNIONEN

- Rue Belliard 101 - B-1040 Bryssel - Tfn (32-2) 282 22 11 - Fax (32-2) 282 23 25 -

Internet http://www.cor.eu.int

Regionkommittén

 

DEVE-034

Bryssel den 16 mars 2005

YTTRANDE


från

Regionkommittén

av den 23 februari 2005

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Hantering av översvämningsrisker – Förebyggande åtgärder, skyddsåtgärder och skadebegränsande åtgärder 

(KOM(2004) 472 slutlig)

––––––––––––––


 

REGIONKOMMITTÉN HAR AVGETT DETTA YTTRANDE  
 
med beaktande av

meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Hantering av översvämningsrisker – Förebyggande åtgärder, skyddsåtgärder och skadebegränsande åtgärder (KOM(2004) 472 slutlig),

 

kommissionens beslut av den 12 juli 2004 att rådfråga Regionkommittén i detta ärende, i enlighet med artikel 265 första stycket i EG-fördraget,

 

presidiets beslut av den 26 maj 2004 att ge utskottet för hållbar utveckling i uppdrag att utarbeta ett yttrande i ärendet,

 
 

Regionkommitténs yttrande om Europeiska kommissionens meddelande om ”Förslag till rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapsåtgärder på området för vattenpolitik” (KOM(1997) 49 slutlig – CdR 171/97 fin1),

 

Regionkommitténs yttrande om kommissionens meddelande om Europeiska gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram "Miljö 2010: Vår framtid – vårt val – Sjätte miljöhandlingsprogrammet" och förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om gemenskapens miljöhandlingsprogram för perioden 2001–2010 (KOM(2001) 31 slutlig – CdR 36/2001 fin2),

 

Regionkommitténs resolution om de senaste översvämningskatastroferna i Europa och om att skapa en solidaritetsfond inom Europeiska unionen (CdR 294/2002 fin3),

 

Regionkommitténs yttrande på eget initiativ om ”Hanteringen och följderna av naturkatastrofer – uppgifter som åligger den europeiska strukturpolitiken” (CdR 104/2003 fin4),

 

Regionkommitténs yttrande om Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en europeisk gruppering för gränsöverskridande samarbete  
(KOM(2004) 496 slutlig – CdR 62/2004 fin),

 

Regionkommitténs yttrande om ”Kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet – Bygga en gemensam framtid – Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007–2013” (KOM(2004) 101 slutlig – CdR 162/2004 fin),

 

det utkast till yttrande (CdR 299/2004 rév. 1) som antogs av utskottet för hållbar utveckling den 9 december 2004 (föredragande: Henk Aalderink, ledamot av styrelsen i provinsen Gelderland  
(NL–ALDE),

 

och av följande skäl:

1) Hanteringen av översvämningsrisker är en viktig fråga för regionerna och kommunerna i EU. Många regionala och lokala myndigheter är tvungna att hantera riskerna för översvämning av floder eller hav för att tillförsäkra sina medborgare skydd och livskvalitet.

2) Olika slag av översvämningar kan särskiljas till följd av regionala särdrag. Det behövs en lång rad åtgärder för att minska risken för översvämningar och lindra följderna av översvämningar. Därför behövs det en regional infallsvinkel när det gäller hanteringen av översvämningsrisker.

3) Floder och hav stoppas inte av några gränser. Därför är det nödvändigt att eftersträva gränsöverskridande samarbete mellan invånare och tjänstemän i kustområden och i hela uppsamlingsområdet för floder. Det är av avgörande betydelse att skapa solidaritet mellan människor som inte är direkt hotade av översvämningar och människor som lever vid stränder eller kuster under hot av översvämningar.

Med beaktande av ovanstående antog Regionkommittén följande yttrande vid sin 58:e plenarsession den 23–24 februari 2005 (sammanträdet den 23 februari):

*

*          *

1.      Regionkommitténs ståndpunkt

1.1      Regionkommittén ser positivt på huvudpunkterna i kommissionens meddelande, särskilt åtgärdsprogrammet för översvämningsskydd, och understryker att hav och floder är dynamiska system som inte kan kontrolleras genom enskilda eller sektorsvisa åtgärder.

1.2      Regionkommittén är medveten om att skyddsåtgärder i en region kan återverka på översvämningar i andra regioner uppströms eller nedströms. Därför är det viktigt att resultaten av åtgärderna omfattar flodbäckenet i dess helhet. Denna metod får dock inte leda till påbjudna modeller, standardiserade planer eller ytterligare byråkrati eftersom regionala och lokala myndigheter anser att det gemensamma värdet är mångfald och inte likformighet. 

1.3      ReK inser dock att det behövs ett minimiantal standardindikatorer för att kunna förutse åtgärdernas återverkningar på ett helt flodbäcken.  Dessa indikatorer ger möjlighet att målinrikta och samordna åtgärder på internationell, nationell, regional och lokal nivå. För att garantera flexibilitet bör det vara möjligt att variera antalet standardindikatorer utgående från omständigheterna.

1.4      Kommittén understryker att medborgarna bör göras uppmärksamma på vikten av förebyggande åtgärder även då inget hot är överhängande. Medborgarnas engagemang är synnerligen viktigt eftersom det egentligen är de som i normala fall bär upp solidaritetsprincipen. Detta är särskilt viktigt för medborgare som lever i flodbäcken som inte är utsatta för överhängande eller tänkbara översvämningshot, men som i synnerhet kan beräknas ge upphov till avrinning.

1.5      ReK uppskattar att rådet den 14 oktober 2004 drog slutsatsen att åtgärdsprogrammet för översvämningsskydd bör utarbetas i samarbete med övriga intressegrupper och berörda parter inom ramen för regelbundna möten för ansvariga i vattenfrågor i EU, och understryker att regionala och lokala myndigheter i EU bör delta i detta förberedande arbete.

2.      Regionkommitténs rekommendationer

2.1      Regionkommittén bedömer att översvämningshotet är ett kollektivt problem som måste angripas genom åtgärder riktade till hela avrinningsområdet i ett flodbäcken. Det övergripande målet bör vara etablering av delat ansvar och gemensam solidaritet inom ett flodbäcken för att området i sin helhet skall beaktas i arbetet med att ta fram effektiva åtgärder för förebyggande av översvämningar i en del av bäckenet.

2.2      Regionkommittén anser det vara av avgörande betydelse att sprida information bland berörda parter i ett flodbäcken, i synnerhet i områden uppströms som inte hotas av – eller löper mindre risk för – översvämningar, men som genom sin markanvändning bidrar till uppkomsten av avrinning. Kommittén rekommenderar att samtliga regionala och lokala myndigheter i ett flodbäcken skall åläggas att delta aktivt i förfarandena för planering av förebyggande åtgärder.

2.3      ReK stöder tillvägagångssättet att inrikta sig på hela flodbäckenet som en integrerad arbetsmetod utan några som helst sektorsvisa undantag. Denna metod kommer att tillgripas vid tillämpningen av solidaritetsprincipen, som även den förespråkas.

2.4      Kommittén bedömer att Europeiska kommissionens övervaknings- och informationscentrum för räddningstjänster kan spela en viktig roll utöver informationsspridningen till nationella, regionala och lokala myndigheter och rekommenderar att centrumet inleder verksamhet som syftar till ökad medvetenhet bland de berörda parterna, såväl allmänheten som industrin. För att uppnå solidaritet i hela flodbäcken rekommenderar Regionkommittén att centrumet utarbetar initiativ om översvämningspartnerskap.

2.5      ReK är övertygad om att endast en bred integrerad metod som inbegriper flera politikområden kan leda till önskat resultat på lång sikt och föreslår därför att handlingsprogrammet för översvämningsskydd aktivt skall integreras tvärvetenskapligt med markrelaterade politikområden.

2.6      Kommittén understryker vikten av att genomföra solidaritetsprincipen i en strategi i tre steg, nämligen retention, lagring och dränering av vatten. Ett lämpligt markanvändnings- och vattenhanteringssystem kan minska översvämningarna i större floder och särskilt i mindre älvar. Ett exempel på detta är att dra nytta av vattenlagringskapaciteten i marken, mindre vattensystem och mindre dammar eftersom uppsamling av regnvatten i dessa kan minska de värsta översvämningarna i floder.

2.7      ReK råder Europeiska kommissionen att fastställa vilken verksamhet som behövs för att minska återverkningarna av eller riskerna för översvämningar. Detta förslag skall ingå i ett handlingsprogram som inbegriper samarbete på alla berörda administrativa nivåer. Arbetet på planer för hantering av översvämningsrisker får inte hindras av reservationer som läggs fram av någon av medlemsstaterna.

2.8      Kommittén föreslår att man vid arbetet med att utforma och finjustera åtgärderna för översvämningsskydd använder sig av arbetsmetoderna och principerna enligt vattenramdirektivet utan att ändringar görs i direktivet.

2.9      ReK förordar att det långsiktiga handlingsprogrammet för översvämningsskydd bör samordnas med alla sådana åtgärder som är ett resultat av vattenramdirektivet.

2.10      Kommittén ställer sig positiv till ett handlingsprogram för översvämningsskydd med mål på kort sikt och på lång sikt. På kort sikt är det absolut nödvändigt att befintliga initiativ fortgår, särskilt de som syftar till att genomföra strukturella åtgärder. Regionala och lokala myndigheter måste göra maximala ansträngningar för att vidta konkreta åtgärder i fråga om översvämningsskydd redan innan handlingsprogrammet offentliggörs.

2.11      ReK menar att den framgång som handlingsprogrammet för översvämningsskydd kan röna hänger nära samman med tilldelningen av tillräckliga medel. Denna synpunkt återspeglas i den föreslagna budgetplanen för perioden 2007–2013 och i förslagen till regionala utvecklingsfonder, EU:s socialfond och EU:s sammanhållningsfond.

2.12 Kommittén stöder kraftfullt den metod som kommissionen föreslår för att fastställa, sprida och främja goda metoder. I detta syfte bör man förutom staterna engagera de regionala och lokala myndigheterna och alla andra aktörer som kan beröras inom olika områden.

Bryssel den 23 februari 2005

Regionkommitténs ordförande 
 
 

Regionkommitténs generalsekreterare 
 
 

Peter Straub

Gerhard Stahl

–––––––––––––

   

1  EGT C 180, 11.6.1998, s. 38.


2  EGT C 357, 14.12.2001, s.44.


3  EUT C 66, 19.3.2003, s. 26.


4  EUT C 256, 24.10.2003, s. 74.


- -